Invincible Kid

Då var man tillbaka i dumma betongen då. En dag försent, but still.
Det är ju så man vill gråta.

Det kommer att vara mycket problem med maten nu, känner jag.
Men det är sådan jag är just nu, och det bara är så det är.




Det bara är så det är.
Rätt trött på skiten.


Imorgon måste det vara sol
annars fryser jag nog ihjäl.






fred&kärlek

Åh, äntligen fredag. Bra, bättre, bäst dag!
Jag längtar till och med efter att sitta själv på båten i 3 timmar på stormigt hav,
bara för att sedan kliva av båten och komma ner till vänthallen
och se min bästaste, bästa vän stå och vänta på mig.
Hon ska få världens största, varmaste kram. Och en puss.
Bara för att hon är bäst.

My gosh.
Så jävla mycket kärlek!




Det är mycket som snurrar runt i huvudet idag.
Men det är som det är. Jag har vant mig vid mina humörväxlingar och olika tankegångar
som verkar göra som de vill.
Just nu kan jag inte må dåligt, för idag är en blå och ljus dag.
Natten har varit hemsk
men jag har ju inte dött.
Så det får vara som det är nu.

Jag har nog inte så mycket att säga idag egentligen.
Det är allt på en gång igen.
I'm so fucking cold.


"Sometimes everything seems awkward and large
Imagine a Wednesday evening in March
Future and past at the same time
I make use of the night, start drinking a lot
Although not ideal for now it's all that I've got
It's nice to know your name.

You don't know, you don't know
You don't know anything about me

An ocean, a lake, I need a place to drown
Let's freeze the moment because we're going down
Tomorrow you'll be gone, gone, gone
You're laughing too hard, this all seems surreal
I feel peculiar, now what do you feel?
Do you think there's a chance that we can fall

You don't know, you don't know
You don't know anything about me
What do I know, I know your name"





Is it friday yet?




fred&kärlek

I'm coming home, I'm coming home.
Tell the world that I'm coming home.



På fredag reser jag över havet till min dröm ö.
Till min bästa vän i hela världen.
Till kärlek och känslor och trygghet.
Fan, vad jag längtar!
I några dagar får jag bara vara,
bara vara mig.
Där har man inga fel, inga brister. Där är det okej.

Shit, vad fint.
I'm coming home.






fred&kärlek

Än så länge är det en bra dag, med solsken och blå himmel!
Jag var bara på första lektionen men skitsamma.
När man vaknar med högstadie-ångest,
med största, svarta klumpen i magen
och som vanligt inte har sovit ett piss på grund av alla mardrömmar
så är man inte så peppad på skolan.

Jag kan bara sova bra i vissa sängar
och jag blir bara lugn med vissa personer.
Men de finns ju inte alltid där.
Så då tar jag min blåa himmel och solskenet, så får det räcka.
För idag i alla fall. Imorgon är en ny dag, med nya känslor och tankar.
En dag i taget.

Jag är nog rätt glad, att det är som det är
och jag är nog rätt glad för hur det kan bli.
Men jag är lite rädd för mina egna okontrollerbara känslor.
Jag är rädd att jag ska förstöra allt. Och skrämma bort och stöta bort.
Måste jag vara så oberäknelig och excentrisk?
Måste hålla mig lugn, får inte säga allt jag tänker på och allt jag känner.
Egentligen vet jag nog inte riktigt, men jag vet att jag måste bli hel först.
Eller lite mindre trasig i alla fall.

Jag vill bort från betongen. Helst bort från hela det här mellanmjölks-landet.
Till solen och havet. Det går ju inte just nu, så jag får ta vara på de här dagarna när det är bra.
Bra, ljusa, blå dagar.




















fred&kärlek

Jag vill tälja barkbåtar.

Fick ett ryck igen,
och har fått för mig att i vår så ska jag resa upp till tråkstället (landstället)
och tälja barkbåtar. Precis som när jag var liten.
Med segel och allt. Och kanske släppa iväg dem i bäcken som jag aldrig har listat ut vart den leder någonstans.

Jag har tänkt en del idag på hur det var när jag var liten.
När jag var en lyckligt ovetande liten prinsessa.
En prinsessa som täljde barkbåtar och spikade spikar i lite allt möjligt jag kunde hitta.
När världen var stor och ny och fin.
Det var bättre då, när man inte visste att världen är ful och kall.

Åh, kan våren skynda sig lite? Jag behöver den ju.
Jag ska resa till tråkstället och ta på mig den stora stickade, kliande koftan och gummistövlarna
och ge mig ut på äventyr i skogen. Där jag trivs så bra.
Vill nästan åka dit precis just nu. Trots snön som säkert är en meter hög där nu.


Där kan jag oftast vara genuint lycklig och glad. Sålänge jag inte är ensam med Dem.
I skogen kan jag släppa allting och bara vara mig själv. Det är fint.
Fint som fan, faktiskt.
Jag trivs inte i betongen.

Jag fick ett ryck,
typ precis nu.
Det verkar som att en liten bit kreativitet har lyckats
sippra genom den tjocka ångest-dimman i mitt huvud
ner genom halsen och ut i armarna och händerna.
Ända ner i tårna tror jag till och med.
Det kliar lite i fingrarna nu.
Jag har lust att ge mig på den stora duken jag fick
med alla färger från regnbågen så vill jag göra något, skapa något.
Måla något.
Något fint och glatt och lyckligt.

Trots ångest, sorg, skam och förvirring
så gör det mig lycklig. Det gör mig lycklig att känna mig kreativ.
Viljan att skapa får mig att skratta mitt i gråten.

Jävlar, hur ska jag göra nu då?
Tänk om det blir fel och fult och det kanske gör mig ledsen istället?
Nej, nej. Skärp dig nu.
Oj, det kanske var lite mer än lite kreativitet som slog till.

Okej då, here we go.





fred&kärlek

Uhu, det har varit en helt okej dag. Nästan bra vågar jag nog säga.
En helt okej ät-dag till och med, fick i mig lite lunch faktiskt. Och en macka.
Det har varit helt okej, fram tills nu.
Nu mår jag mest illa.
Oh well, det är mitt krig.

Idag har det varit så lugnt som det kan vara i min hjärna.
Inte särskillt lugnt alltså, men bättre än förut.
Men jag skulle behöva flera ord,
skulle behöva få ur mig fler ord.
Det är lite svårt när man fastnar i sitt huvud och inte kommer loss.


Jag funderar fortfarande på om man kan dö av att ha en tornado
innanför skinnet och benen, liksom mitt i kroppen?
Oh well igen.
Har ingen lust att skriva mer.
Fokuserar mest på maten. Jävlaskit.



I never loved nobody fully
Always one foot on the ground
And by protecting my heart truly
I got lost, in the sounds I hear in my mind

All of these voices I hear in my mind
All of these words I hear in my mind
All of this music

And it breaks my heart






fred&kärlek

Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.


Hur mycket kan man tänka sönder en tanke?
Hur många olika vinklar kan man se det ur egentligen?

Men det är Håkan Hellström som gäller idag va.

"Jag kastar sten mot solen, för jag hatar den.
Jag sätter knivar i fotografin.
Jag går på samma gator tills de vänder.
Den här stunden e i resten av mitt liv.
Och jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.
Jag kan se mitt namn i tidningsbokstäver,
men jag kan inte tro att jag fortfarande lever.

En hund som mig."








fred&kärlek

Jag är en dålig människa. Håll er borta bara.
Jag förstör bra saker, och hittar på nya sätt att vara sämst.



Honestly, what will become of me?
Don't like reality - it's way too clear to me
but really life is dandy.
We are what we don't see
Miss everything, daydreaming.
Flames to dust
Lovers to friends






Promiscuous boy,
You already know that I'm all yours
What are you waiting for?





fred&kärlek

Välkommen tillbaka berg-och dalbana humöret.
Och välkommen tillbaka ångesten
som gärna dimmar igen min hjärna.

Tack, tack som fan.
Pissskithelvetesfitta.

Jag är en jävla idiot, ett jävla pucko.
Det där fick mig ju inte att må bättre. Varför trodde jag det?
Jo, för annars hade det varit samma sak i evigheter.
Det behövde komma ut.
Men det gjorde inget bättre.
Nu finns bara ångest och allt roligt som följer med den.

Ja, mina känslor växlar väldigt fort
och ja, jag kan ha ångrat mig.
För jag vet att jag aldrig kommer kunna släppa taget helt. Jag kommer aldrig glömma.

Jag är så jävla dum just nu.
Vet inte vad jag håller på med längre, jag har tappat kontrollen.
Så jävla duktig som stöter bort folk jag tycker om, som jag behöver tillochmed.




Det kanske är för att jag behöver en reaktion.
Behöver skaka loss lite känslor hos någon annan
för mina egna har jag tappat bort.
Jag vill se om jag betyder.

detgörjagsäkertinteändåsåjagvetintevarförjaggörsomjaggör.
jagärsådumdumdumdum.



Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.




fred&kärlek

Jag har gått för långt, kan inte sluta gå
Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå
I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år
För ljus att nå. Så djupa sår 
Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
Men jag vänder om, än en gång
Orden fastnar halvvägs, jag vet inte hur jag bär mig åt
Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt

Allting börjar om. Jag kan börja om
Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig
När allting börjar om

Jag har gått så långt, nästan blivit van
Historien upprepar sig och slutar alltid likadant
Sidan som går vidare har någon redan rivit av
Så jag griper tag i vita blad
Om inte jag var feg, om inte du var den som hade rätt
Hade väl du aldrig kunnat genomskåda allt som skett
Samma gamla visa, men vet inte vad det är för låt
Förlåt att jag aldrig någonsin sagt förlåt








fred&kärlek

Jag sover inte,
och jag äter inte.
Men jag drömmer. Hela tiden.
Jag liksom fastnar i mitt huvud och kommer inte loss.

Jag fuckar upp allting och förstör mest bara för mig själv.
Som vanligt då. I'm so stupid, haha.
Åh, dummer.





fred&kärlek

Aa, jo. Precis.



"Ibland är det bara för mycket för mig,
ibland blir det bara helt fel.
Ibland är det bara för mycket för mig,
ibland blir det bara helt fel.

Skulle vart någonting
på någon helt annan plats,
skulle vart någon helt annan stans.
Ett rymdskepp eller båt, taxi eller tåg
vad som helst bara bort härifrån.

För ibland är det bara för mycket för mig,
ibland blir det bara helt fel.
Ibland är det bara för mycket för mig,
ibland blir det bara helt fel.

Just nu, just idag,
just i denna sekund
har jag just, just jag fått nog.
Jag ska lämna denna hålan
med blåljusen på.
Jag ska långt, så långt bort som det gå"


Cp helg.








fred.

I'm on the fine line,
the sick, twisted, strange kind.



Helt sjuk äcklig kväll igår.
Så fruktansvärt ensam
i stora vida världen.

Jag har inga känslor kvar nu. Jag stängde av igår.
Eftersom ingen annan visar känslor för mig så vet jag inte vad jag ska göra.
Jag är sjukt förvirrad och det känns som att jag kommer dö lite.
Men jag vill inte känna mer. Jag orkar inte.
Jag slösar för mycket energi på det här.
Kan man inte bara få vara känslolös?

Ja, jag är lite smått dragen i skrivande stund. Men det skiter jag i.
Två glas vin på tom mage. Bra grejer.

Alkoholen är det enda som bedövar.
Jag vill glömma bort allting ikväll, jag vill inte minnas gårdagen.

Det är väl klart att jag inte kan stänga av allting bara sådär.
Men jag jobbar på det.
För jag får aldrig någonting tillbaka.

Jag spelar inga spel, jag vill bara vara ärlig och jag vill bara ha ärlighet tillbaka.
För jag släpper taget om det här nu.
Men eftersom jag är dum, och blir dum av dig så kommer jag ju såfort du ropar.
Det är ingenting jag kan hjälpa.
Jag kommer nog att bli förstörd av det här.
För jag får aldrig någonting tillbaka.


Jag förstår inte vad du menar.
Jag har ingen mask, jag spelar inga spel.
Vill verkligen säga allt jag känner och tänker. Men världen fungerar inte så.
Man får inte säga allt man vill, för då skräms folk bort.
Varför är alla så rädda för känslor?

Jag förstår inte dig. Jag är skit rädd för det här
men jag har aldrig gett upp.
Jag kanske borde göra det? Eller?


Men säg nåt då! Säg som det är. Jag vill bara veta. Det är allt.

Jag ger bort mig själv
för jag har så otroligt mycket kärlek att ge bort.
Jävlar, vilken idiot jag är.


Jag behöver verkligen någon ikväll. Jag vill bara prata med någon, bara få lite närhet.
Jag finns ALLTID där för alla andra när de behöver mig. Utan tvekan, alltid. Jag kommer direkt.
Men när jag behöver någon annan, när jag VERKLIGEN behöver någon

då finns ingen där för mig.


FML.

Nu vill jag inte prata mer, inte skriva mer. Det är för mycket.
Fuck fuck fuck fan fan fuck jävla skit. Jag dör.

Cpskadadefredagskvällshelvete.

I was never good enough to find,
I was never bad enough to mind .



"Hold your breath and say goodbye - you never say a word
When you feel like your heart's gone wrong
When you feel like you've stayed too long... it's over
Letting go has let you down - just let me show you why
Every life is a chance to try
We can live like we both can't die

Oh in all this time
I never wanted to destroy a dream come true
And in all this time
I never wanted to destroy someone like you
I want you to stay
So give me a sign - give me your hand - I'll take you home"



"Open up the sun and burn my eyes
Open up your arms and save my life
I know I'll never go home again
I need a little more but I will take what I can get
I promise you everything... everything
Just don't forget me in the end"



"I've seen it all and I know better - I've felt the bitterness and pain
My soul keeps changing like the weather - the only constant is the rain
I've known your black and white intentions
and there's no room for shades of gray
I never asked you to conform to me - I only begged for you to stay"


"I see you, but I can't feel you anymore - so go away
I need you, but I can't need you anymore - you hesitate"



Den här kvällen har startat kriget innanför skallbenet igen.
Jag tror att min hjärna går sönder. Tillsammans med allting annat.
Jag orkar inte kämpa mer för något som bara tar all min energi.
Och jag orkar fan inte känna mer.
För nu har jag tappat bort mig själv och den jag är. Jävlaskit.
Typiskt mig. Fuck off.

Kommer vara en zombie imorgon. Jag tänker supa skallen av mig imorgon.
Hell yes.





fred.

Det blev mörkt som fan.


Nu har det svartnat för mina ögon och allt skratt är borta.
Jag tänker ge mig ut i kylan, den biter inte på mig i kväll.
För jag är kallare än is nu.
Och eftersom ingen vill värma mig, så tänker jag hålla mig iskall nu.
Jag är bara arg och ledsen.
Less på all skit.

Jävlahelvetespissskitfan.
Jag drar, jag orkar inte.
Jag förstår inte hur de fortfarande inte förstår
att det tär på mig så jävla mycket.
Sluta dricka era miffon.
Tala inte till mig, när ni inte kan prata ordentligt.

Jag är 13 år i huvudet igen. Erat fel, encore une fois. En gång till.
Varje gång jag är själv med er, varje helg
så åker giftet fram.
Klunka, klunka, klunka. För det är ju helg nu. Då är det okej.
Vad fan?!
Tack som fan, ni förstör ännu en fredags kväll. Idiotjävlar.

Jag måste bara komma här i från. Långt, långt bort.
För i kväll går jag i tusen, miljoner bitar.
Orkaaar inteeeee föör hellveteeeeeeeeeeeewmfslk-jgdjgöxdlkgöldfmh

Ja, jag får cpryck.
Någon som har lite flyktsoda?

Jag har skrattat så himla mycket idag.
Fan vilka härliga vänner jag har.

Jag skrattade så mycket att jag glömde bort ångesten
som smög sig på bara för att jag åt lunch.
Jag har inte varit såhär glad på ett tag nu
och det har hållit i sig hela dagen.


Jag skrattade bort ångest, sorg och skam.
Jag skrattade bort kriget i huvudet.

Skrattar för annars kommer floden i ögonen.

Men jag är hemskt utmattad. Mest mentalt, men lite fysiskt också.
Ingen sömn igen, dålig period fast ändå bra.

Det tär ju på mig, jag orkar inte känna såhär mycket. När jag inte får något tillbaka.
Ingen annan visar känslor, alla är så kalla. Lika kalla som jag.
Miljoner, ziljoner känslor med regnbågens alla färger. Jag tror att jag kräks snart.
Men snart kommer jag vara is. Då kanske det lägger av, blir tyst och lugnt.




Tappar snart bort mig i min egen tornado. Vad fan gör jag då?
Jag skrattar i alla fall fortfarande åt ingenting. Tramsigt.
Vaken om natten och drömmer på dagen.







fred&kärlek

Idag kanske är en helt okej dag.
Hmm.
Daniel Adams-Ray - Gubben I Lådan.



Tänk om jag faktiskt gick av?
Förlora mitt nyfunna hopp
Allt jag kom till var ett stopp
Spritt språngande galen
Faller jag nu så går jag sönder.



Min själ är bruten
och jag är glad ändå.
Det är krig innanför skallbenet
och jag fortsätter skratta åt allting.
Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå.
Äsch.

Oj, vilken dröm.
Så verklig att den fick mig att vakna mitt i natten
och undra om det faktiskt inte var på riktigt.


Men jag har gjort allt jag kan nu,
sagt allt jag kan säga
än så länge.
Jag bara väntar nu.

You are my sweetest downfall.




fred&kärlek

Jag är otroligt lycklig
och hemskt förtvivlad.
Allt känns så fint
och så jobbigt.
Det är bra
och det är dåligt.


Filtret har lagt av helt
för mycket intryck,
alldeles för många tankar och känslor
som inte jobbar i symbios som de borde.

Jag går nog under
och överlever.
För jag har tröttnat på att vara ensam och kall
men det är ingen som vill tina upp mig.




Vad i helvete är det här?
Jag försvinner in i mig själv
när jag bara vill säga allt.

Jag känner allt.
Åh, fuck it.


I just need these dreams to stop.



fred&kärlek

Förvirrad, snart lite galen.

Det är så fruktansvärt mycket nu.
Jag kan inte hantera allt,
alla intryck som inte filtreras i min hjärna.
Snart kan jag inte vara tyst längre.
Snart kommer jag ge allt, ge bort allt som jag är.
Jag kan bara önska, vänta och vara förvirrad.

Jag undrar hur det här kommer att sluta.
I can go with the flow. But only for so long.






fred&kärlek

Det har varit ett hemskt krig i mitt huvud idag.


Rymdemannen, min bästa vän. Du fick mig att tänka till lite. Ännu mer.
Vi är väldigt lika du och jag.
Vi är nog fortfarande tvillingar. Just nu i alla fall.
Jag vill inte ha hjälp med det här. Men jag är nog lite rädd.

Du, som förstår in till minsta detalj.
Kanske drar vi inte ner varandra i djupet
utan vi kanske hjälper varandra. Även om ingen av oss vill ha hjälp.
Ja, du fattar.

Alla behöver någon att prata med. Någon som fattar, allt.



Men åh. Hela världen är så underbar om man är korkad, tom och glad.







fred&kärlek

För det gör ont i hela kroppen.

Och det gör ont i hela huvudet.
Det är så mycket som jag tänker på
hela jävla tiden.
Håll käften, tack.

Det är krig
men jag försöker inte ens.
Fred är inget alternativ just nu,
för det slutar inte så lätt.
Jag vet inte hur länge det kommer pågå
och jag vet inte hur långt
jag kan gå med det här.




But i can't keep it in.
Snart brister det
och snälla bli inte rädd.
För jag kan inte hjälpa det,
du måste förstå snart.

Sjukt.








fred&kärlek

Cat Stevens - Can't Keep It In. Nya favoriten.



Men åh, jag vet fortfarande inte.
Är gladare, fnissigare och möjligtvis lite varmare idag.
Men bara lite.
Det är nog träningen.



Känns i alla fall som en bra dag idag.
Och jag har ätit luch. Utan ångest.
Jag är bäst i världen idag,
men fruktansvärt utmattad.
Det gör ingenting.







fred&kärlek

Åh, men jag vet inte.
I'm quite lost right now. I guess.

Cat Stevens - Wild World. Typ årets.





"If I could write you a song and make you fall in love,
I would already have you up under my arm.

I used up all my tricks,
I hope that you like this.
But you probably won't,
you think you're cooler than me."



Men jag är så jävla kall nu.
Så jävla kall och frusen.
Jag som brukar vara varm.
Vill inte ge mer, vill bara ta.
Vill bara få. Ge mig. Värme.

Helvete.





fred&kärlek

If my body was on fire
oh, you'd watch me burn down in flames.




Det har varit en härlig helg
fylld med många ljuvliga skratt och tokigheter
tillsammans med min bästa vän.
Jag behövde verkligen det här.


Tack, kära Adam.
Du är en riktigt fin vän.
Jag vill inte riktigt resa hem till betongen imorgon, med alla tankar och känslor,
skulle hellre stanna här och skratta
och kasta rostbröd på dig.
Haha!

Åh. men jag saknar min katt. Faktiskt.






fred&kärlek