Invincible Kid

Varför slår inte tröttheten till?
Jag bara undrar.

Kanske borde lägga mig ändå.
Men först
lite nikotin.
För hjärnan.

Jag känner lite kreativitet i fingrarna
så jag vill måla
rita
skapa.
Men det är så sent.

Imorgon
om jag hinner
då jäklar
ska jag rita något fint.


Snart börjar skolan igen
och jag längtar
men bara lite.
För jag känner av stressen.

Nätter som i måndags.
Då det är disco under mina ögonlock
och jag inte kan somna.
Inte på en gång.
Fast än vi trampade
slalom genom natten
ända hem till sängen.
Jag ville bara sova.
Men jag var lycklig.

Det slutar inte blinka
och dunka.
Allt jag hör är mitt eget hjärtas slag.

Drömfri sömn
fram till eftermiddagen.
Bakfull.

Jag vill ha kaffe.