Highway man

Nätter som i måndags.
Då det är disco under mina ögonlock
och jag inte kan somna.
Inte på en gång.
Fast än vi trampade
slalom genom natten
ända hem till sängen.
Jag ville bara sova.
Men jag var lycklig.

Det slutar inte blinka
och dunka.
Allt jag hör är mitt eget hjärtas slag.

Drömfri sömn
fram till eftermiddagen.
Bakfull.

Jag vill ha kaffe.











fred&kärlek

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0